Att främja läsning för unga 1
En annan aspekt är underrepresenterade miljöer. I
en fokusgruppstudie av gymnasieungdomar på landsbygden i North Carolina, USA, var det få unga som kunde komma på ungdomsböcker som utspelar sig i deras miljö (Becner och Moeller 2015). Frågan är vad som utgör böcker med mångfald? Lawrence (2021) riktar kritik mot förenklade analyser med fokus på att beskriva innehållet, vilket riskerar att spela regressiva krafter i händerna. Lawrence menar att mångfaldsböcker är litteratur som systematiskt undervärderas givet en viss sociopolitisk kontext. Bibliotekarieprofessionens ansvar är således att motverka den tendensen och se till att mångfaldslitteraturen når sina läsare. Det gäller särskilt när läsarna är personer som lever under förtryck. Bibliotekariekåren kan på så vis främja det som kallas informationsrättvisa. I Sverige finns ingen motsvarande systematisk undersökning av representation och mångfald i litteraturen för barn och unga, i Lawrences mening. Svenska Barnboksinstitutet (SBI) ansvarar för barnämnesordlistan, som är ett index över ämnesord för barn- och ungdomslitteraturen. SBI sammanställer en årlig bokprovning med trender och tendenser i utgivningen. SBI (2023) rapporterar att antalet utgivna ungdomsböcker år 2022 har minskat med 14 procent från året innan, och är således på samma nivå som efter millennieskiftet. Det vill säga tiden innan Harry Potter-böckernas breda genomslag. Vad som har minskat mest är svenska översättningar eftersom unga läser allt mer på engelska. Upp till en fjärdedel av svenska ungdomsböcker är lättläst litteratur, vilket svarar mot ett behov inom målgruppen. Lättlästutgivningen speglar ungdomsgenrerna spänning, fantasy och vardagsnära skildringar. Här märks nu även feelgood, vilket ofta utspelar sig i småstads- eller lantlig miljö. Ungdoms-feelgood kretsar kring EPA-traktorer, kärlek, fritidsnöjen och extraknäck (SBI 2023). Bokprovningen 2022 ger ingen indikation på att ungdomslitteraturen skildrar ungas liv i områden med socioekonomiska utmaningar. 43