Läsande förebilder 1
De läsande förebilderna på Fisksätra bibliotek mi
g spela schack, för man vill ju vara lika bra som de vuxna när man är liten. Jag lärde mig inte spela schack eller läsa för att jag borde, utan för att jag tidigt förstod att det var redskap, livsnödvändiga redskap, för att klara sig i världen. Och så kom den där lördagseftermiddagen då jag var på schackklubben i biblioteket och råkade vinna över en kvinna som kanske kan ha varit 20 år äldre än jag. Jag minns inte vad jag sa, det är inte otroligt att mitt åttaåriga jag var högljutt glad över segern. Hon var det inte. svartskalle.” Hon blängde på mig och så sa hon med hes, nedrig röst: ”Jäkla Nä, det var inte de aggressiva alkoholisterna, de skakiga knarkarna eller de högljudda hjälpsökarna som var det sorgligaste som drabbade mig på ett bibliotek. Det var en klartänkt och nykter vuxen, som valde att ta ut sin besvikelse över livet på någon annan. 9