Läsande förebilder 1
Men läs då, pojke! Kivirauma J. & Ruoho K. (2007)
. Excellence through special education? Lessons from the finnish school reform. Review of education 53:283–302. Leijnse E. (2017). Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen. Stockholm: Natur & Kultur. Levlin M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2014. Umeå. Morgan F., Farkas G., Turfis P. A. & Sperling R. A. (2008). Are Reading and Behavior Problems Risk Factors for Each Other? Journal of learning disabilities. 41 (5), 417–436. OECD (2021). Education GPS. General findings. Hämtat 2021-05-25 från: gpseducation.oecd.org/CountryProfile?plotter=h5&primaryCountry=SWE&treshold=5&topic=PI. Pansu P., Régner I., Sylvain M., Pascale C., Nezlek J. B., Huguet P. & Melmi J-B. (2016). A burden for the boys: Evidence of stereotype threat in boys’ reading performance. Journal of Experimental Social Psychology, 65. Sarromaa Hausstätter R. & Takala M. (2011). Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research Vol. 13, No. 4, 2011, 271–281. Sigmundsson H., Dybfest Eriksen A., Ofteland G. S. & Haga M. (2018) Gender Gaps in Letter-Sound Knowledge Persist Across the First School Year. Frontiers in Psychology 9. Article 301. Statistiska centralbyrån (2021). Elever i årskurs 9 med högutbildade föräldrar presterar bättre, hämtat 2021-05-05 från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/skolvasende-och-barnomsorg/grundskolan-slutbetyg/pong/publikationer/elever-i-arskurs-9-med-hogutbildade-foraldrar-presterar-battre. Skolverket (2000). PISA – 2000 Programme for International Student Assessment. Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv – resultaten i koncentrat, s 13. Hämtat 2021-05-25 från: www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65be44/1553966558634/pdf905.pdf. Skolverket (2020). Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2019/20. Hämtat 2021-05-27 från www.skolverket.se/getFile?file=6604. Skolverket (2021). Resultat av slutbetyg för elever som avslutat årskurs 9 läsåren 2015/16–2020/21 (XLSX), hämtat 2021-12-18 från: www.skolverket. se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Betyg%20årskurs%209&lasar=2020%2F21&run=1. Sokal L. (2010). Long-term Effects of Male Reading Tutors, Choice of Text and Computer-based Text on Boys’ Reading Achievement. Language & literacy (Kingston, Ont.). 12 (1), 116–127. Stenlund K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: en longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2017. Stockholm. Ström K. & Lahtinen U. (2012). Den svårfångade inkluderingen – exemplet Finland i Barow T. & Östlund D. (red.) (2012). Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press. Zimmerman F. (2019). Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber. 25