Läsande förebilder 1
Men läs då, pojke! könsskillnader om inte anpassa
de undervisningsmetoder initieras.” (Sigmundsson, Dybfest Eriksen, Ofteland & Haga 2018 s. 5, egen översättning.) Det finns alltså en oro att könsskillnaderna i läsförståelse till pojkars nackdel förstärks i skolan om inte lärare anpassar sig till dessa förutsättningar. Det vill säga: ”För att minska könsskillnaden måste vi först ta reda på nivån för varje barn i bokstavskunnande kunskaper och för det andra ge varje barn rätt utmaningar för deras lärande/övande.” (Sigmundsson, Dybfest Eriksen, Ofteland & Haga 2018 s. 5, egen översättning.) Om inte eleven får hjälp i tidig ålder kan en demotivation uppstå. Ett exempel på demotivation är om eleven som vill lära sig att läsa, får uppgifter som är inte är anpassade till rätt lärandenivå. När eleven upplever att han inte kan och inte får det stöd han behöver minskar motivationsnivån, det vill säga att demotivation uppstår (Dörnyei & Ushioda 2011). Detta leder till att eleven upplever att skolan inte är en framkomlig väg för honom och han tar till strategier för att undvika uppgifter och kommer efter allt mer. En negativ spiral har inletts. Skolan kan alltså ha en negativ inverkan på pojkars läskunnighet om inte det pedagogiska stödet anpassas till vad pojkar faktiskt behöver. Ett exempel på detta är en studie som följde elever från starten i årskurs 1 till årskurs 3 och fick resultatet att de flesta elever som agerade regelbrytande i årskurs 3 inte gjorde detta i årskurs 1. Vad som var gemensamt för de elever som visade ett regelbrytande agerande i årskurs 3 var att de framför allt hade svårt med läsning i årskurs 1. Detta stöder hypotesen att det är svårigheter i skolan som leder till ett regelbrytande agerande – inte tvärtom (Morgan, Farkas, Turfis & Sperling 2008). ”När eleven upple ver att han inte kan och inte får det stöd han behöver minskar motivationsnivån” 21