Läsande förebilder 1
Pamela Schultz Nybacka Vad är då ett arbetsplatsb
ibliotek? Utredaren Peter Almerud gav 2004 följande definition: ”en boksamling med allmänlitteratur som finns på en arbetsplats och är till för de anställdas fritidsläsning och som någon tar ansvar för och som förnyas kontinuerligt.” Definitionen sätter fokus på beståndet framför verksamheten och berättar heller ingenting om vilken kompetens som behövs. De första arbetarbiblioteken uppstod redan under 1800-talets första hälft på initiativ av arbetsgivare och filantroper, och därefter av arbetarna själva (Herder 1986). Folkbiblioteken inrättades först på 1910-talet och inriktades på medborgarnas självständiga bildningsarbete på fritiden. Valfrid Palmgren, som stod bakom reformen, hade hämtat inspiration från de filantropiska biblioteken i USA. Hon slog fast att ”endast ett på möjligast högsta bildningsnivå stående folk kan blifva och förblifva utvecklingsdugligt och konkurrenskraftigt på världsmarknaden”. Det handlade alltså om att utveckla ett slags humankapital i den tilltagande industrialiseringen och kapitalismen. Fritidsläsningen ansågs vara en nyckel i sammanhanget. Arbetsplatsbiblioteken har rönt kulturpolitiskt intresse sedan Kulturrådet bildades på 70-talet. Sedan arbetsplatsbibliotekens glansdagar och fram till 1980-talet har de tyvärr marginaliserats och utbredningen minskat, framför allt de som drivits i kommunal regi. Några uppmärksammade läsfrämjandeprojekt inom arbetslivet från och med 00-talet är Läs för mig, pappa! inom LO och satsningar på vägbibliotek med ljudböcker i cd-format för lastbilschaufförer. I dag utgår en rad kulturpolitiska stödformer som möjliggör nya satsningar på läsning och läsfrämjande på arbetet, så hur kan vi anpassa och utveckla arbetsplatsbiblioteken inför framtiden? Arbetslivet har i senmodern tid genomgått stora förändringar. Det märks i dag ökande socioekonomiska klyftor mellan de som har och de som inte har arbete. Gränsen mellan fritid och arbete var tidigare skarp men har luckrats upp. Brister i arbetsmiljön leder till ohälsa och sjukskrivningar. Den senaste arbetsmiljölagstiftningen omfattar därför psykosociala aspekter av arbete. Framväxten av projekt- och tjänstesamhället och den så kallade gigekonomin innebär alltmer kortsiktiga och osäkra arbetsvillkor. Digitaliseringen innebär också genomgripande förändringar – för alla, och inte minst i ljuset av den globala pandemin. 54