Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt till exempel en del främjande v
erksamheter vars prioriterade målgrupper kan vara ett konstfälts aktörer till exempel professionella utövare, arrangörsföreningar och så vidare. Även de regionala biblioteksverksamheterna arbetar indirekt gentemot invånarna och de hänvisar framför allt till sina prioriterade målgrupper enligt bibliotekslagen. På frågan om verksamheterna ser att det finns målgrupper som är särskilt angeläget att nå i större utsträckning nämns många olika målgrupper, bland annat barn och unga, unga vuxna och utrikesfödda, men variationer finns mellan områdena. Vissa verksamheter uppger istället att de verkar för ett brett deltagande eller för den ovane besökaren. Kunskap om deltagande uppnås med allt från statistik till samtal Metoderna för att uppnå kunskap om vilka som nås av verksamheten varierar inom och mellan kulturområdena. Inom teater-, dans- och musikområdet nämns bland annat statistik genom biljettsystemet och kulturvaneundersökningar. Även inom museiområdet ger man exempel på hur statistik inhämtas genom biljettsystemet, men här lyfts framför allt dagliga möten med besökare. Flera av de främjande verksamheterna lyfter statistik samt dialog med samarbetspartners och i nätverk. Det ges också några exempel på analyser av data och studier av vilka som inte besöker verksamheterna, och en aktör efterlyser en nationellt samordnad utveckling av uppföljning av digitala besökare. Tre former av tillgänglighet – en grov sortering av arbetssätt, utvecklingsbehov och utmaningar Undersökningen visar att konst- och kulturverksamheter runt om i landet arbetar på många olika sätt för att verksamheterna ska komma breda grupper till del. Rapporten tydliggör utvecklingsområden av kulturområdes- och verksamhetsspecifik karaktär, såväl som generella utvecklingsområden och utmaningar. I det här avsnittet beskrivs några tendenser i svarsmaterialet. Exempel på arbetssätt, utvecklingsbehov och utmaningar har sorterats i tre kategorier av tillgänglighet som vi benämner: logistisk, geografisk/digital och relationell. Det ska dock sägas att kategorierna är grova och inte optimala att applicera på alla uppdrag och arbetssätt. Det gäller inte minst regional biblioteksverksamhet som primärt arbetar indirekt för invånarna. I kategorin logistisk tillgänglighet har vi sorterat insatser för att tillgängliggöra verksamheten för människor med olika behov, till exempel för personer med funktionsnedsättning, olika språkliga kompetenser och ekonomiska förutsättningar. Geografisk/digital tillgänglighet avser insatser för att tillgängliggöra verksamheten geografiskt och digitalt. Arbetssätt kan till exempel vara mobil och uppsökande verksamhet samt digital förmedling. Relationell tillgänglighet avser insatser för att främja kännedom om, delaktighet i och intresse för verksamheten. Olika former av samarbeten är ett vanligt tema och särskilt i vissa kulturområden. Samarbetsformerna ser självklart olika ut och kan fylla olika syften; regional biblioteksverksamhet ska exempelvis enligt kärnuppdraget främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Utifrån ett delaktighetsperspektiv kan samarbeten exempelvis vara ett sätt att nå ut till och väcka intresse för verksamheten hos nya målgrupper, tillföra viktig kunskap från minoritetsgrupper, stärka en liten verksamhets resurser, bidra till lokal förankring, möjliggöra fortlevnad av ett projekt, främja barns och ungas likvärdiga tillgång till kultur samt stärka infrastrukturen på olika sätt. Några samarbetspartners förekommer i flera områden, till exempel skolor, kommuner, kulturaktörer/konstnärer, arrangörsföreningar, civilsamhället, svenska för invandrare (sfi), 10/98