Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt närvarat vid evenemang. Ett ann
at svar är att verksamheterna får kunskap om vilka som använder arkiven genom dagliga möten med besökare samt via e-post och telefonsamtal. Några uppger att de får kunskap om vilka som nås av digital information om verksamheten genom webbplatsstatistik eller sociala medier. Östergötlands Arkivförbund ser utmaningar med statistikinsamlingen av arkivområdet: Genom uppskattningar vid publika arrangemang, statistikinsamling samlas en bild av verksamheten. Dessvärre är det svårt att föra relevant statistik över området då exempelvis ”Framtagna arkivenheter i syfte att tillgängliggöra arkiv” som följs upp i kulturdatabasen är ett mycket dåligt mått på vad vi och våra medlemmar arbetar med. Likaså finns det gamla problemet med besöksstatistik i arkiv, att det inte nödvändigtvis är bra med höga besökstal, eftersom det lika gärna kan innebära att ett arkiv är dåligt ordnat vilket tvingat en forskare att återkomma. Dessutom innebär digitalisering och digitisering att de fysiska besöken blir färre. (Östergötlands Arkivförbund) Särskilt angelägna målgrupper att nå i större utsträckning Frågan om det finns särskilt angelägna målgrupper att nå i större utsträckning besvaras både utifrån perspektivet arkivskapande verksamheter och användare. Målgrupper som nämns vad gäller arkivskapande verksamheter är till exempel grupper med olika etniska bakgrunder, invandrarföreningar, individer med könsöverskridande identitet eller uttryck samt ”moderna rörelser”. Ett exempel på det sistnämnda ges av Blekingearkivet: Så kallade moderna rörelser, det vill säga fria nätverksgrupper etc. som inte arbetar med traditionell föreningsteknik med protokollförda möten och liknande traditionell dokumentation av sin verksamhet och historia. Här kommer det att krävas en omfattande ändring av insamlingsverksamheten för att kunna fånga upp detta viktiga kulturarv på ett rättvisande sätt, så att samhället och kommande generationer får tillgång till ett adekvat källmaterial. (Blekingearkivet) Ett brett spann målgrupper i kategorin användare tas upp i svaren. Mest förekommande är målgrupperna invandrare och nyanlända, följt av skolklasser samt barn och unga. Andra målgrupper som nämns är unga vuxna, äldre släkt- och lokalhistoriska forskare, vuxna i arbetsför ålder, nationella minoriteter, funktionsnedsatta, forskare, doktorander, blivande lärare, kulturproducenter och journalister. Nedan ges exempel på resonemang kring målgrupper som är särskilt angelägna att nå: Arkiv Gävleborg når få vuxna i arbetsför ålder och ytterst få invandrade eller nyanlända till Sverige. I sistnämnda gruppen kommer få deltagare från Komvux och sfi [svenska för invandrare]. För båda grupperna gäller att de måste ha ett intresse av att ta del av arkiven/kulturhistorien och att Arkiv Gävleborg konkurrerar om deras fritid, för den sistnämnda att Arkiv Gävleborg kanske inte har det material som är relevant, Arkiv Gävleborg har exempelvis få arkiv från invandrar- eller etniska föreningar. (Arkiv Gävleborg) Sett till kommande användare av arkiven och förståelsen för dem är det viktigt att nå studenter, blivande lärare, kulturproducenter, journalister, författare och forskare. Det handlar om att nå personer som i sin tur kan sprida kunskap vidare och, som nämnts tidigare, vara goda ambassadörer. (Östergötlands Arkivförbund) Arkiven måste fungera som en aktiv resurs och källa till verifierbara fakta, inte som något som bara används till släktforskning på ålderns höst. (Företagens Historia, Uppsala län) Vi har en inställning att försöka se till att alla finns representerade i arkivet, alla som är upp till 20 år. Det är vår huvudverksamhet och det är deras berättelser vi anser vara viktiga att spara för framtiden. Inom den åldersramen finns alla människor med olika tillhörigheter. Vi samarbetar ofta med skolan där samtliga målgrupper finns representerade. Utmaningen är att få exempelvis skolor att lägga tid på samarbete. (Svenskt barnbildsarkiv) 80/98