Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Förord En av kulturpolitikens v
iktigaste utmaningar har under längre tid varit målet att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Målet, tillsammans med övriga kulturpolitiska mål, ligger till grund för Kulturrådets verksamhet och präglar vår bidragsgivning, bland annat till regionerna inom kultursamverkansmodellen: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Under senare år har flertalet insatser genomförts på statlig, regional och kommunal nivå för att bredda deltagandet i den offentligt finansierade konsten och kulturen. Den här rapporten vittnar om några av dessa. Ändå visar deltagarundersökningar att ojämlikheter kvarstår. Kulturrådets styrelse har därför beslutat att ett av myndighetens fem strategiska utvecklingsområden för den långsiktiga inriktningen av vårt arbete ska vara Delaktighet i kulturlivet: av, med och för alla. Kulturrådet har också fått regeringsuppdrag med syfte att bredda kulturdeltagandet, ofta särskilt riktade till barn och unga. För att de olika initiativen för att öka människors möjlighet att delta i kulturlivet ska få genomslag krävs att kommuner, regioner och staten utvecklar våra samarbetsformer. Självklart är kulturdeltagande en fråga om intresse. Men vilka grupper kommer i en tidig ålder i kontakt med konst och kultur så att de ges möjlighet att odla ett intresse? Vi vet att det finns strukturella skillnader i kulturdeltagandet, till exempel sett till socioekonomiska faktorer och vi behöver fortsatt verka för att minska dessa. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur 20 regioner och över 200 konst- och kulturverksamheter som får stöd genom kultursamverkansmodellen arbetar med frågor som rör breddat deltagande i kulturlivet. Rapporten bygger på en enkät från 2019. Coronapandemin har tydliggjort vad konsten och kulturen kan betyda i människors vardag, vilken roll den kan ha i att bryta isolering och öppna dörrar till nya relationer, tankar och idéer. Det finns något hoppfullt i att i tider som präglas av ekonomisk osäkerhet till följd av pandemin, publicera en rapport som påminner om den kraft och bredd som finns i kulturlivet. Rapporten är en exposé över arbetssätt och utvecklingsområden för att konst och kultur ska komma breda grupper av invånare till del. Enkätsvaren påminner också om frågornas komplexitet. Att frågor som rör deltagande i kulturlivet inte enkom är ett ansvar för den enskilda verksamheten, eller ens för det kulturpolitiska området, och att det inbegriper både statliga, regionala och kommunala initiativ och strategier. Rapporten utgår från verksamheter med offentligt statligt stöd genom kultursamverkansmodellen – men som bekant består kultursektorn av en mångfald av aktörer och organisationsformer: kommuner, lokala arrangörer, studieförbund, civilsamhälle, fria grupper, enskilda konstnärer och kulturaktörer för att nämna några. Även om det finns stora variationer i arbetssätt och förutsättningar mellan regioner, kulturområden och verksamheter blir det också tydligt att vissa behov är av mer generell karaktär. Det handlar bland annat om betydelsen av samarbete, dialog, kunskap och inte minst långsiktighet i arbetet för att nå flera. Breddat deltagande i kulturlivet är ingen ”quick fix”, som en aktör uttrycker det. 2/98