Göra allt möjligt 1
Göra allt möjligt Stort fokus läggs idag på digit
alisering men museerna generellt har inte tid att efterforska varifrån besökarna kommer eller hur dom använder till exempel digitalt museum. Här önskar museet en mer centraliserad kunskapsinhämtning om målgrupper som utnyttjar det digitala kulturarvet. (Örebro läns museum) Andra behov eller utvecklingsidéer som lyfts handlar bland annat om att utveckla samarbeten med föreningar som arbetar med tillgänglighet, utveckla utbud och samarbeten, tillgängliggöra verksamheten på flera språk, göra riktad kommunikation till olika socioekonomiska grupper, utveckla arbetssätten så att verksamheten blir relevant för fler samt använda publikundersökningar vid utveckling av verksamheten. Nedan ges fler exempel på resonemang kring utvecklingsområden: Det finns alltid behov att reflektera över och arbeta för ett ökat deltagande i och nyttjande av kulturverksamhet och användande av offentliga medel. Borås Stad har inom kulturförvaltningen 2019 skapat en ny enhet kallad Publika möten som kommer att samverka med alla enheter för att driva arbetet med publikutveckling, där även vidgat deltagande blir en viktig faktor. (Textilmuseet, Borås) Genom de aktiviteter och evenemang som museet arrangerar i länet kommer olika metoder för att engagera besökare att utvecklas och prövas. Att arbeta med oväntade samarbetspartners och på nya arenor skapar möjligheter till nya möten. Om externa medel beviljas, kommer vi att ta fram ett nytt verktyg för att uppleva abstrakt konst med hjälp av AR (augmented reality). Detta som ett led i museets digitaliseringsarbete där vi undersöker möjligheter till att tillgängliggöra vår verksamhet med ny teknik och på ett mer målgruppsanpassat och användarvänligt sätt. (Östergötlands museum) Kunskap kring delaktighet Ett antal museiverksamheter uppger den dagliga museiverksamheten och mötet med besökare, lärare och samarbetspartners som en kunskapskälla. Ett antal nämner också publikundersökningar, till exempel Västerbottens museum vars undersökningar exempelvis innehåller frågor om besökarnas hemvist, ålder och utbildning. Andra använder sig av gästböcker och publikböcker. Några nämner den åldersindelade besöksstatistik som samlas in genom Kulturdatabasen. Utöver detta nämner ett antal verksamheter sociala medier som ett sätt att kommunicera med besökare eller presumtiva besökare. Örebro läns museum efterlyser en nationellt samordnad utveckling av uppföljning av digitala besökare. Göteborgs Stads museer redogör för flera sätt att uppnå kunskap om vilka som tar del av verksamheten: Genom kassasystemet mäter vi andel barn och unga som kommer till museerna. Inom museilektionsverksamheten förs statistik över varje klass och från vilken stadsdel de kommer och vilken årskurs de är. Två större publikundersökningar genomfördes under 2018. Dels en på plats på museerna och dels en baserat på ett representativt urval av göteborgare för att också mäta vem som inte ser att museerna är något för dem, men också för att fånga upp den grupp som tror att museerna är för dem men som ändå inte besöker. Den typen av undersökningar kontextualiserar vi sedan med till exempel Kulturanalys undersökningar. Fokus för 2018 har varit att titta på om pris är ett hinder eller inte, då Göteborgs Stads museer justerade sina entréavgifter det året. Andra typer av undersökningar, till exempel insamling av postnummer, genomförs med oregelbundenhet. Därtill ger statistik för besök på hemsidor och interaktion i olika sociala medier ytterligare dimension till kunskapen om publiken. Mötet med publik i programverksamhet ger daglig feedback till museerna. Därtill är relationer till lärare och deras feedback en viktig kanal för verksamhetsutveckling men också fokus- och referensgrupper i enskilda projekt. (Göteborgs Stads museer) 55/98