Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
En annan viktig kategori av läsande förebilder är
kompisar. Att kompisar påverkar ungas läsvanor har inte minst betonats inom forskningen kring läsattityder. I flera projekt och kampanjer har man arbetat med att låta unga agera läsande förebilder åt andra unga. I England har man exempelvis använt metoden att rekrytera framstående skolelever till att bli ”Reading Champions”, med uppgiften att uppmuntra pojkar att läsa. Förebildstanken är central inom så kallade Book Buddy Reading-program, vars grundtanke är att para ihop läsare som befinner sig på olika nivå. Exempelvis har man låtit barn i femte klass läsa för barn i förskolan, med tydliga vinster för båda parter: yngre barn i förskolan får en äldre läsande förebild, och äldre barn med lässvårigheter erbjuds en högläsningsträning de kan känna sig bekväma med. Liknande verksamhet förekommer på flera skolor i Sverige. Inom projekt som tagit fasta på denna modell har man kunnat konstatera mentorskapets dubbla fördelar: yngre får uppmärksamhet från äldre, och äldre stärker sitt självförtroende genom att agera förebilder. Andra projekt och program har tagit fasta på de läsande förebilder som finns utanför barns och ungas omedelbara sociala miljö. Förebildstanken är central inom läsfrämjande verksamhet där man låtit involvera idrottsorganisationer. Flera läsfrämjande verksamheter som förenat idrott med läsning har profilerat idrottsstjärnor som läsande förebilder. I England har man under en längre period arbetat med fotbollsstjärnor som läsande förebilder, så kallade Reading Stars. I bokens fjärde kapitel beskrivs några exempel på projekt som förenat idrott med läsning. En viktig slutsats som kan dras utifrån projekten är att vara tydlig med vilka målgrupper man vill nå. Projekt som förenat idrott med läsning som ett sätt att nå pojkar och som för att inte verka exkluderande/stigmatiserande vänt sig till både flickor och pojkar, har resulterat i en majoritet av flickor bland deltagarna. Bokens femte kapitel handlar om läsfrämjande verksamhet som går ut på att ge lästips och bokpresentationer av olika slag. I bibliotekssammanhang förekommer det med läsfrämjande besläktade begreppet litteraturförmedling. Biblioteket förvaltar litteraturen, samlar den och ställer den till förfogande, men biblioteken förmedlar också litteratur. Med begreppet litteraturförmedling förstås att informera om litteratur, synliggöra, skapa läslust och vägleda läsaren i val av litteratur. Så uppfattat är litteraturförmedling en specifik typ av läsfrämjande. Forskare har gjort en distinktion mellan direkt förmedling genom ett personligt möte och indirekt förmedling i form av exempelvis lästips på en nätsida. Exempel på indirekt litteraturförmedling är ämnesuppställningar, utställningar, litteraturlistor och skrivna bokpresentationer. Samtal mellan låntagare och bibliotekarie, traditionella former av bokprat och andra muntliga presentationer av litteratur är att betrakta som direkt förmedling. Sådana distinktioner mellan ”direkt” och ”indirekt” kan problematiseras, inte minst om man beaktar förmedlingsformer som kombinerar talets omedelbarhet med skriftens varaktighet, exempelvis filmade bokpresentationer publicerade på nätsidor. Den specifika form av service som innebär att ge förslag på läsning går (framför allt i USA) under beteckningen Reader’s Advisory. Reader’s Advisory är en form av 105