Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
och attityder till läsning (se även Bodart 1985,
Dahl 1988, Reeder 1991). Dessa avhandlingar ger ett entydigt resultat: böcker som blivit föremål för bokprat ökar betydligt i cirkulation, däremot ger bokprat inte någon märkbar effekt på läsattityder. Filmade bokprat, boktrailers, bokbloggar och andra digitala boktips Bokpratsverksamheten har inte minst ändrat karaktär över tid i och med tekniska innovationer av olika slag. Boken The tech-savvy booktalker: a guide for 21st-century educators (Keane & Cavanaugh 2009) ger exempel på hur dagens bokpratare kan ta hjälp av alltifrån scanners och digitalkameror till datorprogram som PowerPoint och iMovie, internetsidor som YouTube och Amazon och så vidare. Ett svenskt projekt som tagit fasta på den digitala utvecklingens potential att förnya bokpratsverksamheten är Crossover, som genomfördes 2009–2010 i samverkan mellan Länsbibliotek Sydost och Regionalbiblioteket i Kalmar län. Inom projektet filmade man bokprat som publicerades på YouTube. Digitala bokpresentationer förekommer också i form av så kallade boktrailers, det vill säga korta filmer som presenterar böcker visuellt, på ett sätt som till formatet liknar filmtrailern. Boktrailers innehåller ofta musik och bilder för att skapa en viss stämning kring den presenterade boken, och kan ibland även innehålla talad dialog. På YouTube finns boktrailers producerade av såväl amatörer som professionella. Den svenska nätsidan boktrailer.se presenterar filmer om aktuella böcker och författare från svenska bokförlag. Den amerikanska Webportalen Digital Book Talk erbjuder boktrailers med amatörskådespelare. För registrerade bokpratare ger sajten tillgång till ett utbildningsmaterial för att på egen hand kunna framställa och bidra med boktrailers. En sådan trailer är i regel runt 2–3 minuter lång. Effekterna av Digital Book Talk har undersökts inom ramen för ett forskningsprojekt av Gunter & Kenny (2008), som pekar på verksamhetens potential att förbättra attityderna till läsning bland motvilliga läsare i kategorin ”digitalt infödda”, det vill säga sådana som vuxit upp i en tid då datorer och internet redan var en väsentlig del av samhället. För forskning kring användandet av digital teknologi i samband med bokprat och liknande läsfrämjandemetoder, se också artikeln Rethinking Reading Promotion: Old School Meets Technology (Chance & Lesesne 2012). Åse Kristine Tveit (2004) urskiljer fyra inslag ett lästips publicerat på nätet bör innehålla: en intresseväckande inledning, en kort beskrivning av huvudpersoner, en kort beskrivning av handling/teman och eventuell genre, samt bokfakta i form av författare, titel, förlag, utgivningsår och liknande. Bland mängder av bokbloggar och andra nätsidor som erbjuder boktips kan Barnens bibliotek nämnas, en digital satsning för barn som erbjuder boktips och hjälp med att hitta böcker, där också barnen själva kan tipsa om sina favoritböcker. Barnens bibliotek finns också som app. En blogg som speciellt inriktat sig på unga mellan 10 och 20 år är bloggen Bokfreak.se. En inte minst på grund av namnet uppmärksammad bokblogg är bokhora.se, som publicerar bokrecensioner av både äldre och ny litteratur, uppdelat på genrer som exempelvis chick litt, deckare, lyrik och så vidare, samt teman såsom barnboksvecka eller fars dag. Bloggen uppmärksammar också facklitteratur såsom 64