Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
här och nu, av Björneborn kallat ”stopability”. N
ämnas kan också att orienteringen i biblioteksrummet kan ta både sociala och lekfulla former. I samband med biblioteksvisningar har man exempelvis använt sig av boklekar av olika slag; en av barnen uppskattad lek som användes inom projektet Läskonster gick ut på att låta barnen föreställa böcker som ska placeras på en viss plats i biblioteket. Tips på läsning och information om hylluppställning ingick på så sätt i ett lekfullt samspel mellan barnen och bibliotekspersonalen. Det experimenteras som aldrig tidigare med både rummet och nya förmedlingsformer. Rasmussen och Jochumsen ser en tendens i att iscensätta biblioteken på nya sätt och exemplifierar med alltifrån spektakulära och påkostade amerikanska ”upplevelsebibliotek” där böckerna samsas med diverse attraktioner, till danska ”boklösa” bibliotek i vilka nittio procent av de fysiska böckerna förpassats till magasinet till förmån för andra typer av medier. Samtidigt konstaterar de båda forskarna att det inte är mycket som tyder på att användarna själva hyser något större intresse för idén med biblioteket som en upplevelseorienterad plats. Undersökningar har visat att användarna istället prioriterar mer traditionella aspekter av grundläggande funktioner och olika former av service. Att biblioteken stödjer allmänbildning anses exempelvis viktigare än att de är sociala mötesplatser i lokalsamhället. God service och avstånd till närmaste bibliotek anses betydligt viktigare än att man arrangerar evenemang eller erbjuder studieplatser. Detta enligt undersökningar som genomförts i Danmark. En undersökning från Svensk biblioteksförening (2011) som bygger på telefonintervjuer med ca 800 användare kommer intressant nog fram till liknande slutsatser. Enligt undersökningen hör en kunnig personal och ett bra bemötande till det som värderas högst av användarna. Användarna tenderar vidare att värdera bibliotekets mest grundläggande funktioner vad avser tillgänglighet, såsom bra öppettider, att enkelt kunna hitta det man söker, samt att enkelt kunna ta sig till biblioteket. Oftast stämmer värderingarna överens bland användare och tillfrågad personal men det finns också anmärkningsvärda skillnader. Exempelvis anser över hälften av personalen att det är mycket viktigt att biblioteket är en plats där man umgås med andra, att jämföra med knappt var åttonde användare som anser samma sak. Sammanfattningsvis vill användarna att biblioteket ska ligga inom räckhåll, erbjuda en rofylld miljö med en kunnig och trevlig personal samt ett rikt urval av böcker. Parallellt med utvecklingen av biblioteksrummet som en mötesplats för kultur och litteraturintresserade har det också uppstått alternativ i form av så kallade litteraturhus. På åttiotalet grundades ett första Literaturhaus i Berlin, ett exempel som sedan dess följts på flera håll i Tyskland och i övriga Europa. I och med öppnandet av Literaturhaus i Danmark 2005 och Litteraturhuset i Oslo 2007 fick Skandinavien sina första litteraturhus, och sedan 2013 finns ett litteraturhus i Göteborg. Till litteraturhusens aktiviteter hör exempelvis föredrag, utställningar, fortbildningsseminarier, författarbesök och läsecirklar. Läsfrämjande verksamheter som låtit sig inspireras av litteraturhusidén finns representerade i projektet Läskonster, som pågick 2007–2009 och inbegrep ett femtiotal folkbibliotek i Mellansverige från sammanlagt nio län (Hedenström m.fl 87