Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
också intervjuats om sina läsvanor. Utvärderingen
söker besvara frågan om verksamheten har ökat barnens tillgång till litteratur, och hur det i så fall påverkat personalens och barnens föreställningar om litteratur och läsning. Vidare syftar utvärderingen till att studera om arbetet på litteraturförskolorna har påverkat barnens läsutveckling, samt att identifiera positiva och negativa faktorer för samarbetet. Av Svenssons utvärdering framgår att samarbetet medfört ett värdefullt utbyte av kunskaper mellan de två yrkesområdena. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större lyhördhet för barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvårdarna har förnyat sitt arbete med litteraturen. Bibliotekarierna har fått en inblick i hur barnlitteraturen kan användas i förskoleverksamhetens temaarbeten, vilket medfört att de läst nyutkommen barnlitteratur med detta i åtanke. Utvärderingen pekar också på ökad tillgång till litteratur och hög lånefrekvens. Förskolorna med litteraturprofil arbetar med att levandegöra litteraturen på olika sätt, genom konstformer som teater och musik, och med hjälpmedel som handdockor, sagopåsar, flanosagor (berättande med hjälp av bilder som sätts upp på en flanellograftavla), surfplattor med mera. Samtliga förskollärare anser att arbetet påverkat barnens attityd till böcker och läsning positivt. Resultatet av utvärderingen visar bland annat att barnen som genomgått förskola med litteraturprofil • vet hur man kan tänka och resonera om litteratur • har en vana vid att samtala om berättelser och litteratur • har mycket stor tillgång till berättelser och litteratur • vet hur man använder sig av ett bibliotek Utvärderingen pekar samtidigt på svårigheter med att mäta om barn som gått litteraturförskola uppvisar ett större intresse för litteratur och bättre språkfärdigheter än barn som inte gjort det. Det vore i sammanhanget intressant att veta hur den socioekonomiska situationen ser ut i familjer som väljer att sätta sina barn i en förskola med litteraturprofil. Ett mer omfattande forskningsprojekt om de långsiktiga effekterna av litteraturprofilförskolor kunde ligga till grund för en reform av förskoleverksamhetens arbete med litteratur på nationell nivå. Förskolebibliotek i Lund Förskolebibliotek i Lund är en verksamhet med syftet att öka föräldrars medvetenhet om språkutveckling och läsningens betydelse för barnets fortsatta utveckling. Verksamheten började som ett projekt med stöd från Kulturrådet 2011 och finns idag på nio förskolor i Lund. På förskolorna har ett bibliotek med läshörna utformats och områdets barnbibliotekarie besöker kontinuerligt förskolan för att samtala med personal om litteraturpedagogik och lästips. Personalen har också arbetat med sagor och berättelser i olika teman. Ett centralt inslag i verksamheten har varit att låna ut bokpåsar till föräldrar med utvalda böcker på svenska och andra språk. I redovisningen av projektet framgår att detta fått särskilt positiv respons. Metoden 39