Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
begränsningar av sin studie, relaterade till den
så kallade Hawthorne-effekten; det vill säga när subjekt som ingår i en forskningsstudie omedvetet ändrar sitt beteende på grund av vetskapen om att de blir observerade, och därför agerar annorlunda än de skulle ha gjort om de inte blev observerade. Det är således möjligt att föräldrarna som ingick i underökningen ökade språkstimulansen av sina barn inte på grund av informationen de fick, utan snarare på grund av uppmärksamheten och förväntningarna som ställdes på dem i samband med studien. Svenssons avhandling pekar trots sådana begränsningar på möjligheten att genom den här typen av program påverka både barns språkutveckling och föräldrars engagemang till det bättre. Bibliotek och förskola En viktig samverkansform beträffande de yngsta barnens språkutveckling och läsmotivation är den mellan bibliotek och förskola. Enligt Läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att varje barn • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Samarbeten mellan folkbibliotek och förskolor är en självklarhet på många håll i landet. Flera projekt har också initierats med syftet att utveckla samarbetet mellan bibliotek och förskola, exempelvis projektet Leka-språka-lära, som pågick under åren 2002–2004 på initiativ av dåvarande Myndigheten för skolutveckling och Kulturrådet. Folkbiblioteken spelar en viktig roll för barnens tillgång till litteratur och som kompletterande pedagogisk kompetens. Förskolan lyder inte under skollagen vad gäller tillgång till skolbibliotek, vilket gör frågan om tillgången till litteratur i förskolan särskilt angelägen. I en sammanställning av ett antal magisteruppsatser framkommer att flera förskolor inte ser biblioteken som en självklar samarbetspartner (Rydsjö 2003). I kunskapsöversikten Studier av barn- och ungdomsbibliotek av Rydsjö & Elf (2007) konstateras att samarbetet mellan bibliotek och förskola minskat på många håll i landet, till följd av ekonomiska neddragningar och organisationsförändringar genomförda under 1980- och 1990-talen. Även arbetsmetoderna har förändrats; det gäller exempelvis bokpratsverksamheten, som mer kommit att vända sig till vuxna i barns närhet än till barnen själva. I Litteraturutredningen (2012) konstateras att många, men långt ifrån alla, förskolor har samarbeten med folkbibliotek. I en rapport från Statens skolinspektion (2012) som totalt omfattar 42 förskolor, påpekas att personalen på en del förskolor har ett medvetet förhållnings35