Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Kapitel 3. Tidig lässtimulans Barn som läser bätt
re än sina jämnåriga läser mer, och blir därmed ännu bättre på att läsa. Barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter. Detta har kallats för läsningens ”Matteuseffekt”. En ”Matteuseffekt” innebär att en redan gynnad part gynnas ytterligare – effekten har fått sitt namn efter det ställe i Matteusevangeliet som säger att ”[v]ar och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har”. Matteuseffekten har använts till att förklara den under skolgången successivt ökande klyftan mellan starka och svaga läsare (Stanovich 1986). Läsningens Matteuseffekt talar för att läsmotivation och läsförmåga ingår i en ömsesidig relation. Barn som tidigt lär sig avkoda text tenderar att ackumulera positiva upplevelser av läsning. Läsning blir en del av den egna identiteten och det blir naturligt att söka ytterligare läsupplevelser. Konsekvensen blir en uppåtgående spiral med snabba framsteg i läsförmåga och läsaktivitet. Omvänt gäller att barn som är sena med att lära sig läsa tenderar att läsa mindre, vilket innebär mindre övning. Identiteten som läsare uteblir och slutligen undviks läsning helt och hållet. Forskare har visat att Matteuseffekten inte gäller för alla läsare (Scarborough & Parker 2003). Litteraturdidaktikern Gunilla Molloy (2007) har påtalat risken med att Matteuseffekten ger upphov till ett negativt tankemönster i pedagogiska sammanhang – svaga läsare betraktas som hopplösa fall. Mer positivt talar Matteuseffekten för vikten av tidiga insatser för att stärka barns positiva förhållande till litteratur och läsning. Att hemmet ofta är den plats där barns läsintresse tar form verkar intuitivt rimligt och finns belagt på flera håll. Forskning pekar på ett starkt samband mellan tillgång till skriftspråk i hemmet och utvecklad läsförmåga. Att omges av läsande personer, att ha tillgång till böcker, tidskrifter och tidningar i hemmet, att överhuvudtaget vistas i en miljö där läsning värdesätts är väsentligt för om ett barn ska bli en kompetent läsare (Eurydice 2011). Särskilt viktigt för barns läsutveckling är föräldrarnas engagemang, även om andra personer i barnets närhet kan ha väl så stor betydelse. Föräldrar som uppskattar att läsa och vill dela den erfarenheten med sina barn förmedlar en positiv attityd till läsning, vilket kan bli avgörande för ett barns läsförmåga. Tidiga läsaktiviteter i hemmet lägger en grund för barn att lära sig läsa i skolan. Det råder konsensus bland forskare om föräldrars betydelse för barns tidiga språkinlärning. I forskningen om familjens och hemmiljöns påverkan på barns läsutveckling finns gott om exempel på de långsiktiga effekterna av ett tidigt föräldraengagemang – för en överblick se exempelvis Bonci (2011) och Eurydice (2011). I avhandlingen Tidig språkstimulering av barn (1993) pekar Ann-Katrin Svensson på att betydelsen av tidig språkstimulans genomgående betonas inom olika forsknings29