Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
med arbetsplatsbibliotek utifrån den statliga lit
teraturutredningen från 1968. Under en tjugoårsperiod blev arbetsplatsbibliotek en verksamhet som växte snabbt och som betraktades som ett effektivt sätt att vinna nya läsare. Arbetsplatsbiblioteken har sedan slutet av 1980-talet kommit att marginaliseras, både i den kulturpolitiska diskussionen och i folkbibliotekens verksamhet. På det hela taget framstår arbetsplatsbibliotek som en verksamhet i avtagande; till exempel kunde man år 2004 konstatera en halvering av antalet arbetsplatsbibliotek sedan 1990. År 2003 uppskattas arbetsplatsbiblioteken vara omkring 1 200 till antalet, varav 500 i kommunal regi, 400 i facklig regi i samarbete med En bok för alla och 300 som fristående arbetsplatsbibliotek. Mycket tyder på att siffran sjunkit ytterligare sedan dess. Många av de arbetsplatsbibliotek som startats i facklig regi har påbörjats inom ramen för större läsfrämjande projekt. Ett väl fungerande arbetsplatsbibliotek kan vara ett effektivt sätt att främja läsning, dels genom att böcker görs tillgängliga, dels genom att förekomsten av ett arbetsplatsbibliotek på en arbetsplats påverkar attityden till böcker och läsning bland de anställda. Eftersom arbetsplatsbibliotek har en läsfrämjande funktion oavsett vem som är verksamhetens huvudman, har man poängterat att en eventuell nysatsning inte bara bör omfatta arbetsplatsbibliotek inom ramen för folkbiblioteken utan även fristående arbetsplatsbibliotek samt arbetsplatsbibliotek i facklig regi. Man har också påpekat att arbetsplatsbiblioteken skulle ha störst utvecklingsmöjlighet om facken, företagen, författarförbundet, ABF och Svensk biblioteksförening samarbetade i frågan, oavsett huvudmannaskap. En relativt ny form av arbetsplatsbibliotek är vägkrogsbiblioteken. Det första vägkrogsbiblioteket invigdes 2004 på vägkrogen Tönnebro, på initiativ av fackföreningarna Transportarbetareförbundet och Hotell och Restaurang. Vägkrogsbiblioteken fungerar som gemensamma arbetsplatsbibliotek för dessa fackföreningar och syftar till att genom utlåning av ljudböcker och pappersböcker öka tillgängligheten till böcker – och därmed öka läsandet bland restauranganställda och yrkeschaufförer. Vissa vägkrogsbibliotek erbjuder nedladdningsstationer där man kan låna ljudböcker genom att ladda ner dem direkt till sin dator eller mobil. Det finns för närvarande tolv vägkrogsbibliotek i Sverige. Man har kunnat konstatera att det finns yrkesförare som lånar upp till 8–9 ljudböcker i månaden från dessa bibliotek samtidigt som de så gott som aldrig läser böcker i pappersform. Med ”mobilt bibliotek” menas kort och gott bibliotek som inte stannar på ett ställe. En historik över de mobila biblioteken i Sverige kan börja med de så kallade vandringsbiblioteken, en verksamhet som inleddes kring förra sekelskiftet av folkbildningsförbund, arbetarbibliotek och studentföreningarna Verdandi och Heimdal. Denna verksamhet kom sedermera att ersättas med bokbussar, som ännu idag är en vanlig form av mobilt bibliotek. Bokbussverksamheten är en del av folkbibliotekens uppsökande verksamhet och har funnits i snart sjuttio år – den första bokbussen började rulla i Borås 1948. Inspirationen kom från USA och Storbritannien, där man under 1920-talet började använda bokbussar från att tidigare ha erbjudit mobila bibliotek med hjälp av häst och vagn. I Sverige infördes 1975 ett statsbidrag för bokbussar, vilket resulterade i en ökning av bokbussverksamheten. Bokbussar, 114