Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Avslutningsvis diskuteras några exempel på tillgä
ngliggörande genom digitala medier. Det är lätt att se en läsfrämjande potential i den utökade tillgänglighet och de många läsmöjligheter som uppstått i och med smartphones och surfplattor. Lika lätt är det att i samma teknik se ett potentiellt hot mot läsningen. Försiktiga antaganden har framförts om e-bokens läsfrämjande potential för pojkar. Enligt en sammanställning av forskning om e-böckers inverkan på läsmotivation och läsförmåga är det för optimistiskt att anta att e-böcker skulle utgöra en väg till läsning för personer som inte läser tryckta böcker. Däremot kan e-böcker, likaväl som tryckta böcker, användas i läsfrämjande insatser. Läsarundersökningar talar för att läsning av e-böcker respektive pappersböcker inte är en fråga om antingen/eller. Merparten av forskningen om barns och ungdomars läsning på skärm har hittills fokuserat på dess inverkan på läsförmågan. Beträffande e-böckers inverkan på läsattityder och läsmotivation finns mycket mer att veta. En undersökning som jämfört elevers läsmotivation vid läsning av pappers- respektive e-böcker pekar på att bokens innehåll är viktigare för ungas läsmotivation än formatet i sig. Eleverna tenderade emellertid att föredra e-böcker när de erbjöds ett större antal titlar och möjligheten att själv välja sin egen e-bok. Sannolikt ligger e-bokens läsfrämjade potential just i möjligheten att tillgängliggöra större mängder litteratur, som i sin tur möjliggör val och därmed motivation. En talbok innebär en inläst version av en utgiven bok. Talböcker framställs i Sverige av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), som tidigare hette Talboksoch punktskriftsbiblioteket. MTM arbetar för att personer med läsnedsättning ska erbjudas litteratur i en för dem tillgänglig form, och har också till uppgift att tillgängliggöra, ge ut och distribuera lättläst litteratur i den utsträckning behoven inte tillgodoses på den kommersiella marknaden. Före 1950 var det endast möjligt för synskadade att låna punktskriftsböcker från De Blindas Förening, men efter att rullbandstekniken utvecklats började man på samma sätt som vid folkbiblioteken att bygga upp ett bokbestånd av talböcker med fack- och skönlitteratur för såväl vuxna som barn. Medan det i andra länder är vanligt att ett centralt blindbibliotek lånar ut medier direkt till personer med synnedsättning, började man i Sverige redan på 1950-talet ett samarbete med folkbiblioteken. Denna samarbetsmodell har haft stor betydelse för möjligheterna att nå nya läsare, till exempel personer med dyslexi. Från 1950-talet spelades böcker in på rullband, för att under sjuttiotalet övergå till kassettband. Under nittiotalet övergick man till CD-formatet, och under 2000-talet blev talboken nedladdningsbar via appen Legimus. *** 116