VÄXA TILLSAMMANS 1
VÄXA TILLSAMMANS FÖRORD
VÄXA TILLSAMMANS SUMMERING
VÄXA TILLSAMMANS RECAP ’MATREVOLUTIONEN'
VÄXA TILLSAMMANS VÄXA TILLSAMMANS:
VÄXA TILLSAMMANS - SCALE-UP
VÄXA TILLSAMMANS - FRÄMJA LOKALA EKOSYSTEM
L OKALA EK OS Y S TEM Undersökningen visar också
att bland köttätare skulle svenska råvaror och svenskproducerat vara två av de viktigaste faktorerna för att börja äta mer växtbaserat. 4 Under 2019 uppgick den totala försäljningen av växtbaserade köttalternativ i den svenska dagligvaruhandeln till 862 miljoner kronor, med en tillväxt på 15,5 procent tre år i rad. Ifall den takten håller i sig handlar det år 2025 om en försäljning på 2-2,5 miljarder kronor. 5 De stora svenska investeringarna i kategorin låter dock vänta på sig. Medan globala jättar som Beyond Meat har rusat på börsen, har de svenska bolagen som satsar på veganska produkter inte skapat samma intresse på aktiemarknaden, rapporterar DI. 6 Men det finns en hel del som bubblar på marknaden. Investerings- och ägarbolag som Kale United, Novax och Nordic FoodTech VC sonderar ständigt terrängen för att hitta nya, spännande aktörer att investera i. Stockeld Dreamery, Veat, Mycorena, Prolupin och Swedish Temptations (med ärtburgaren Bärta) är några startups som röner allt större intresse. På global nivå väntas marknaden för växtbaserat protein öka från 10,3 miljarder USD 2020 till 14,5 miljarder USD år 2025. 7 DIVERSIFIERING ÄR NYCKELN Rebecka Milestad har bakgrund som agronom på SLU och forskar i dag på KTH inom hållbara livsmedelssystem. Hon menar att en viktig nyckel till att öka andelen svenskproducerade och växtbaserade livsmedel är att uppmuntra en större bredd. – Sverige behöver mångfaldsjordbruk med fler typer av grödor, där djur och växter ingår i ett näringskretslopp. Systemet i dag belönar specialisering, uppdelat mellan djur och växtodling. Om vi diversifierar kan regionerna bli mer mångsidiga. Vi måste till exempel minska köttkonsumtionen och reducera importen av mindre hållbart kött. Därtill, poängterar hon, behövs en större bredd bland anläggningar för att kunna förädla svenska grödor. – Såvitt jag vet finns till exempel ingen anläggning i Sverige som kokar bönor och lägger dem i förpackningar. Den typen av service borde kunna skötas i landet, vilket skulle underlätta förädling och möjligheten att skapa nya produkter. Det krävs samarbete i hela matsystemet för att få till en förändring. Rebecka Milestad är involverad i olika initiativ kring forskning om lokala loopar. Tidigare har hon bland annat undersökt hur lokala och ekologiska livsmedelssystem kan skalas upp och nå större volymer, framförallt genom samarbete med livsmedelsbutiker och handelskedjor. – En lokal produktion ger färskhet, kortare transporter och en ökad kontakt med producenten. Vi skulle behöva en ökad kontakt med producenten. Vi skulle behöva minska beroendet från de globala aktörerna. Det skulle ge en bättre balans mellan importerat och svenskproducerat, vilket reducerar sårbarheten i distributionen och produktionen. Städerna kan också öka produktionen av mat och vi ser redan hur stadsodling växer och allt fler butiker börjar odla i butik. Detta ger starka symbolvärden, även om enbart stadsodlingar hittills har en mycket liten effekt för ett hållbart matsystem. REKO VÄXER SÅ DET KNAKAR Utöver de enskilda butikernas arbete med att främja de lokala producenternas viktiga gärning för mångfald och mathantverk, finns det inspiration att hämta i framgångarna för landets REKO-ringar. REKO betyder Rejäl Konsumtion och är ett koncept som grundades i Finland 2013. Tre år senare startade den första svenska ringen. 32
VÄXA TILLSAMMANS - SAMVERKAN OCH ÖPPEN INNOVATION
VÄXA TILLSAMMANS KONSUMENTEN 2025
VÄXA TILLSAMMANS FRAMTIDSBRIEFEN – KOMPASS FÖR VÄX
TBASERAT
VÄXA TILLSAMMANS KÄLLOR OCH NOTER