VÄXA TILLSAMMANS 1
VÄXA TILLSAMMANS FÖRORD
VÄXA TILLSAMMANS SUMMERING
VÄXA TILLSAMMANS RECAP ’MATREVOLUTIONEN'
VÄXA TILLSAMMANS VÄXA TILLSAMMANS:
VÄXA TILLSAMMANS - SCALE-UP
VÄXA TILLSAMMANS - FRÄMJA LOKALA EKOSYSTEM
VÄXA TILLSAMMANS - SAMVERKAN OCH ÖPPEN INNOVATION
VÄXA TILLSAMMANS KONSUMENTEN 2025
K ONSUMENTEN 2025 HÄLSOKLYFTOR ÖKAR UNDER KRISER
Även i frågan om oro för att den intervjuades hälsa kommer vara sämre i framtiden, finns skillnader. 16 procent av låginkomsttagare oroar sig ”i mycket hög utsträckning” för detta, bara 5 procent av höginkomsttagare anger samma oro. Hälsoklyftor i samhället var något som ICA uppmärksammade i framtidsrapporten ”Klyftor, Stress och Bakterier” (2019). I den beskrevs bland annat hur socioekonomisk tillhörighet och utbildningsnivå är faktorer för viss infektionsrisk, högre dödlighet, övervikt och fetma. Enligt en artikel på Folkhälsoguiden drabbas socioekonomiskt utsatta grupper i högre utsträckning än övriga befolkningen, vid samhällskriser. Den ojämlikhet i hälsa som redan finns tenderar då att öka både kort- och långsiktigt. 1 En sådan utveckling ställer inte enbart krav på vårdapparaten och andra samhällsinstanser, även handelsoch livsmedelsaktörer samt andra konsumentföretag får ett större ansvar. AUTOMATISERINGENS PÅVERKAN PÅ YRKESROLLER Enligt sammanställd forskning från Uppsala universitet finns även tendenser till en ökad polarisering på arbetsmarknaden. Arbetsgivare efterfrågar i större utsträckning individer med kognitiva, sociala och verbala förmågor. Samtidigt automatiseras fler rutinbetonade arbeten i mellanskiktet, vilket leder till färre jobb och en minskad efterfrågan på arbetskraft till traditionella yrken. De lågavlönade jobben i servicesektorn blir fler, liksom de mest kvalificerade och högavlönade jobben. 2 Men det är än så länge en starkare utveckling i andra länder än Sverige. – Sverige följer i stort samma teknologiska utveckling som andra länder. Men vi ser inte att de högutbildades löner ökat lika mycket i Sverige som i andra länder. Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen, säger Georg Graetz, forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet i en artikel på universitets hemsida (2020). NYA HEMARBETET – INTE FÖR ALLA Digitaliseringens snabbutveckling under pandemin har möjliggjort för många att arbeta på distans. I Sverige har heltidsarbete hemifrån mer än tiofaldigats under pandemin, och en stor majoritet av de hemarbetande svenskarna tycker att det har fungerat bra. 3 Enligt en mätning från SCB i oktober 2020, hade var tredje yrkesverksam jobbat hemma under mätningsveckan. 4 Denna digitala utveckling skapar både utmaningar och nya möjligheter (läs mer i ’Hemmets stora renässans’), men inte för alla. I dagsläget är det 37 procent av alla arbeten inom Europa som kan genomföras delvis på distans, men enbart 13 procent som kan genomföras på distans helt och hållet. 5 Vidare framgår tydliga socioekonomiska skillnader där inom. Tre av fyra arbetstagare i de högsta inkomstgrupperna kan jobba på distans. Bara tre procent i de lägsta kan det. I Internetstiftelsens årliga rapport ”Svenskarna och internet” framgår i 2020 års utgåva att en acceleration för e-handeln pådrivs av just de yrkesgrupper som kan arbeta hemifrån, medan de yrkesgrupper som i högre grad har fortsatt att åka till jobbet också har behållit fler av sina gamla shoppingvanor. 70
VÄXA TILLSAMMANS FRAMTIDSBRIEFEN – KOMPASS FÖR VÄX
TBASERAT
VÄXA TILLSAMMANS KÄLLOR OCH NOTER